Ååh

Han är ju inte bara hårdrockare. Innerst inne är han en hippie med drömmar om världsfred, Woodstock, demonstrationer mot djurförsök och doftljus.
Han lever inte bara på mäsk och nudlar; han kan också laga spaghetti och köttfärssås.
Han är imponerad av mina power metal-kunskaper, men gillar inte riktigt min glad-country.
Han heter Lars i andranamn och har födelsedag den 25e Januari, 8 månader innan mig.
Efter att han har snubblat av tåget tänker han pussa mig.
Han tänker snöpula Sara om jag inte får sova med honom.

Han heter Fredrik, och jag vet inte vad jag ska göra.

Det är ju onekligen ett dilemma att jag lovat Samuel. Men han skiter verkligen fullständigt i sin del av löftet. Är det rätt av mig då att göra samma sak? Eller ska jag hålla min del?


VAD SKA JAG GÖRA?!?!?

Jag har inte så mycket att säga idag heller faktiskt. Samuel är ett svin. Men det visste väl alla redan? Ännu en gång har jag försökt att begrava stridsyxan oss emellan. Och vad får man till svar? "Jag behöver inte hålla några löften, för det är slut mellan oss" Öhm? Så löftena efter att det tog slut är inte heller relevanta.. Jag blir så trött. Förmågan att tänka fattas visst hos denne människa. Inte ens löftet vi lovade varandra dyrt och heligt om att inte skaffa någon ny inom ett halvår efter att det tog slut betyder något för honom. Varför ska man lova varandra saker om man ändå inte tänker hålla dem och vet om att man inte tänker hålla dem heller?


För övrigt så ser jag fram emot nyår.
Och bara för att Sara lägger ut fula bilder på mig i sin bilddagbok (http://sararara.bilddagboken.se/) så ska jag lägga ut citat från henne :P

Sara: Du ska sova med mig på nyår.
Jag: Jag kan väl sova vart som helst tror jag. Men det blir kanske lite trångt?
Sara: Ja, men jag skiter i om du har planerat att ha sex med Fredrik!

Nä.. Vad ska jag skriva om nu då? Jag lider av sömnbrist idag med. Somnade i telefon igår när jag pratade med Fredrik. Hoppas han har överseende med det :S

Stairway to heaven

Woho! Jag håller på att lära mig Stairway to heaven :) Det går ganska bra faktiskt.

Suck.. Jag måste fortfarande skriva in en bokstavskombination varje gång jag uppdaterar min blogg så att de vet att det är en människa som uppdaterar den och inte något spam-program :S Det är rätt drygt..

Vad har jag att skriva idag då? Ingenting egentligen.. Nä, hejdå!

klipper och klistrar
ändrar och fixar:

dig projicerad på näthinnan
men med irriterande brusljud

jag ville ju
hålla dig
hemlig

Telefon

Pratade med Fredrik massa timmar i natt. Mellan tio och halv fyra! Så jag är redigt trött idag kan jag säga... Det blir nog en myskväll ikväll känns det som.. Massa onödiga tjejtidningar (kanske Slitz och Café också) och chips. Mmm... Så burrar jag ner mig i sängen och smular och läser om nyårsfester, kändisar, fotbollshunkar, sex, smink och mode. Underbart hjärndött. Det är så det ska vara!

Det var länge sedan det var en sån här bra jul. Läste i en av Samuels flörters dagbok, hon verkar inte ha haft en alltför trevlig jul. HAHAHAHAHAHA!
För övrigt är jag s fruktansvärt arg på honom.. Varför är fjortisarna på lunar mer värda än mig? (Okej, jag erkänner att jag har snokat runt i hans gästbok, vännerlista och allt man kan komma på). Varför har han varit tvungen att flörta med dem när han hade mig? :’( Jag kan väl förstå nu. Nu har han ju ingen som kan slicka honom i röven längre, och då kanske han måste få bekräftelse från dessa tretton-/fjortonåriga cam-brudar. Men VARFÖR UNDER VÅRAT FÖRHÅLLANDE?!??! Jag känner mig så betydelselös.. Jävla lunar-horor.. Jag hatar dem... Jag hatar dem verkligen... Jag hatar Empty-hororna med.. Som tur är så harhan tagit bort sin Empty nu iaf...





HAHA! Jag har fått en varning: "We think your blogg i an spam-blogg. Please fill in this Word Verification so that we can see it's a person who updates this blogg, and not a spam program." Hehe, så ofta uppdaterar jag väl inte min blogg?!

/Amanda Birath

Julefrid

Hehe, jag har suttit och läst en hel del. Tydligen var jag inte den enda som var bakfull dan före julafton :P Men julen blev riktigt trevlig faktiskt. Somnade i soffan hos mormor med Anton, pappa och Daniel, men annars så var det trevligt. Blev nöjd med paketerna också :D

Nu ska jag ut och gå med Annie!

Igår

Igår hände en massa saker. Först åkte jag till skolan på morgonen. Men bussen var tom på gymnasieelever och jag insåg snart att det inte skulle bli några lektioner innan julshowen.. Så jag åkte hem igen. Sen åkte jag tillbaka till skolan och tittade på julshowen. Fick ingen sittplats, så jag satte mig på armstödet mellan David och Jacob. Även om det inte var bekvämt så såg jag iaf bra. Sen fick vi betyg och de var precis som jag förväntat mig. Nöjd och glad. Blev bjuden på fika på stan av David sen också. Trevligt, trevligt :)

På kvällen var det FEST! :D:D Massa vin, choklad, pepparkakor, bubbelbad och julklappar! Så otroligt trevligt :) Först var badkaret väldigt varmt, och luften var väldigt varm, plus att vi alla hade massa vin i kroppen, så vi var flera som blev rejält yra i skallen. Resten av kvällen förflöt inte alls lugnt, men det var trevligt iaf :) Nästan alla sprang runt i Krylbo och rullade sig i snön i bikini. Jag skulle väldigt gärna sitta i det där karet idag igen, för nu fryser jag och har baksmälla. Min första baksmälla i historien faktiskt. Jag trodde att jag skulle klara mig från det här hemska tillståndet tills jag blev 18 iaf, men jag lyckades inte..


Lite citat så här på slutet också:
Martina: Julmaten kan du klä i kondomer! Och äta innehållet!
----
Martina: Slicka på snoppen i juletid!
Emelie: Nej, kulan håller på att ramla av!!

Nähä?

Jag trodde att vi skulle ha tyska i morse.. Men tydligen inte. Satt på bussen. Den var tom. Några lågstadiebarn klev på. Åkte genom hela Skogsbo. Inte en gymnasieelev. Varför är det ingen som har sagt ngt? Vet inte om jag orkar åka på avslutningen heller. Varför skulle jag?

Jag är hungrig. Sur. Fruktansvärt arg. Irriterad. Trött. Uppgiven.

Närhet

3 månader utan närhet. Jag förstår inte hur jag klarade mig i ett helt år förut! 3 månader... Samtidigt som min kropp skriker efter en kram, en puss, ett hångel eller sex så känns det inte som att det är det jag vill ha. Det finns helt enkelt ingen som jag vill ha det av. Det är så lätt när man är kär. Då kan ett sms få en att flyga. Jag får massa sms nu med, men hela tiden så är det en känsla som säger "hit, men inte längre". En enkel avslutningsfras som "kram" kan nästan ge mig panik. Jag vet inte, det kanske är för att jag vill jaga, inte bli jagad, men ändå. Jag längtar något fruktansvärt efter närhet, en elektronisk kram är väl inget att bli rädd för? Det är skillnad med folk som jag pratat med länge, då vet jag ju att det inte är någon fara och ett "puss och kram" känns avslappnat och självklart. Faktum är att jag nog skulle börja fundera om jag inte fick det där "puss och kram"et.

Jag är i ett sånt dilemma..

När jag sitter ensam så kan jag bli så där bubbligt glad av att skicka iväg ett sms och avsluta med "kram". Det känns lite spännande, speciellt till människor som man nyss lärt känna, eller inte pratar med så mycket. Men om jag får ett sms som avslutas med kram från samma person så är det inte roligt längre. Då tänker jag bara "NEJ NEJ! Inte längre! Inte ens så här långt tack! Backa fyra steg!". En elektronisk kram får mig att flippa ur. Varför? Allt jag vill ha är ju en kram. Och jag kan ju t.o.m. tänka mig en kram från människan, annars så skulle jag ju aldrig skriva det i sms:et. Men det verkar som om det bara är när min längtan är som störst. När jag får jaga. När drömmen känns så avlägsen. Jag förstår mig inte på mig själv.
Jag skulle kunna gå på stan och dra åt mig en kille och kyssa honom, men om han försökte kyssa mig (oavsett hu snygg/trevlig/rolig/mysig han är) så skulle jag rygga tillbaka. Då skulle det vara "no no no". Varför? Om jag ändå hade tänkt kyssa honom först, varför känns det då så fel om han visar tecken på att vilja kyssa mig också?

Jag vill verkligen ha någon att pussa på, att värma mig i famnen hos, att massera och öhm.. ja.. intimitisera med. Men varför, varför, varför tar jag inte se chanser som ges?! Vad är det för spärr i mitt huvud som säger "Nej, inte han, han är för intresserad"? Har jag blivit rädd för att komma en människa nära efter allt skit med Samuel? Det känns nästan som det.. Att veta att man kan bli så sårad igen skrämmer skiten ur mig ärligt talat.

Men jag vill ha en kram!

Ingen titel

Jag skulle ge vad som helst för att få försvinna ut i universum. Bara bort. Det skulle vara så skönt att bara flyta omkring i universum i ett halvår eller så. Fundera lite på livets mening, lösa världsfrågorna och rensa tankarna. Snacka lite med Gud om jag kan hitta honom. Diskutera vilken av alla världsreligioner som är mest rätt och varför det hela tiden skapas nya grupper som alla hävdar att just de praktiserar t.ex. sen sanna kristendomen. För dena nyastartade gruppen hävdar sig ha snackat med Gud eller ha rötter från Jesu tid. Jo, jag skulle gärna vilja reda ut ett och annat med denne Gud som gett oss så många krig och sekter.
När jag gjort allt jag skulle i rymden så skulle jag ha bosatt mig i Nubabergen och levt på durragröt. Jag skulle inte ha återvänt hit. Här hinner jag knappt leta reda på plåster till min såriga själ innan nya sår rivs upp, eller gamla rivs upp på nytt. Kan ni inte låta mina sår vara? Gå en omväg runt mig om så behövs! Jag tål inte hur mycket som helst..
Allt bara bubblar upp igen, trycker på sårskorpan tills den spricker och alla känslor han lämnade efter sig i form av var rinner ut. Allt rivs upp av en enda liten fjuttig sak. Men många små fjuttiga saker blir snart en stor sak.. Det är löjligt, jag vet. Det är därför jag vill ut i rymden. Slippa påminnas. Försvinna. Glömma. Starta på nytt utan möjlighet att se tillbaka.

Mitt känsloliv är verkligen en berg-och-dalbana. Ibland så upp-och-ner att jag inte hänger med själv. Vissa dagar så kvittrar jag som en fågel (oftast på helgerna då jag skipper påminnas om allt skit), andra dagara kämpar jag konstant för att hålla tillbaka tårarna. Ibland behövs det bara en chokladboll för att göra mig på strålande humör igen, lika som det ibland bara behövs ett enkelt ord (om än inte illa menat) vid fel tidpunkt för att allt bara ska rasa samman. Jag är så fruktansvärt labil att jag nästan är rädd för mig själv.
"GÅ VID FÖRSTA SLAGET!" heter det till kvinnor som blir misshandlade. Blir de slagna en gång så ska man inte lita på att mannen bättrar sig. Men första lögnen då? "Ta det lugn, ett misstag kan alla göra. Ge honom en chans till" heter det ofta när det handlar om mosade hjärtan. Men hur många chanser ska man ge? Hur länge ska man låtsas le ch hoppas på ändring? Varför gick jag inte på en gång? Jag såg ju vartåt det lutade. Jag insåg att det aldrig skulle bli bättre. Varför gick jag inte? Varför lät jag stygnen mellan oss snöras så hårt? Det smärtar bara mer att lämna ju närmare man är varandra.
Det sägs att hoppet är det sista som överger oss. Jag vill aldrig mer hoppas. Jag vill vara realist. Jag ska inse att jag bara är sex för män, och jag ska aldrig hoppas på att vara ngt annat heller. Det finns inget som säger att kärlek existerar egentligen. Jag får se sanningen i vitögat. Jag är och förblir sex. Någonting man ska sätta på. Någonting att tillfredsställa sig med. Mina känslor är irrelevanta. Tack så mycket.

Till Annie

Förlåt Annie om det inte blir en så positiv blogg nu.. Jag lägger in den otroligt söta bilden på dig så allt det negativa kan vägas upp av dig :)

Okej. Till det negativa:
Jag trodde att Samuel var historia. Mer körd och glömd än Hitler som pojkvän / vän / bekant / älskare. Jag hade väl fel.

För fortfarande så gör det så ont när han skrattar med mina kompisar.. När han skriver puss och kram till fjortonåriga tjejer.. När han anklagar mig för saker jag inte gjort/sagt.. När han bara stirrar på det där viset som om han önskar att jag bara kunde explodera i en atombomb.. När han försöker "sno" de få riktiga vänner jag har i klassen..

Varför ska det göra så ont? Jag är ju så arg. Jag vill aldrig mer ha att göra med honom! Han har ju sårat mig så fruktansvärt..

Varför ska det då göra så ont?

Tröööött

Jag är fruktansvärt trött... Mega-trött...
Jag har julrimmat idag. Först i Hallongrottan på ett kyssäkta läppstift till en farmor och sen på en julklapp till någon. Vet inte vem än. Vi får väl se på torsdag :) Jag är bra sugen på att skriva ut det, för jag är så nöjd med det, men då kanske folk gissar vad det är :(

Nu ska jag snart sova tror jag...

Så många pojkar!

Det är så många pojkar i mitt liv! Gah!!
Så blir det jämt när jag är singel. Plötsligt så finns det hur många som helst att gotta sig bland att man blir alldelens förvirrad och inser hur patetisk man är. Jag blir iaf patetisk.
Plötsligt är varenda människa med snorre mellan benen en potentiell man och far till mina barn! Plötsligt så blir jag en jägare som smyger och sniffar runt i alla buskar. Men så fort som mitt byte börjar intressera sig för mig så åker bromsklotsarna i backen. Hur kul är det att jaga om bytet vill bli jagat? Hur kul är det att jaga om bytet frivilligt ställer sig i snaran? Nä. Då tappar jag sugen.. Tur att det finns andra byten då.. Eller gör det verkligen det? Jag har bromsat så många gånger.. Kanske har jag förbrukat alla mina chanser till en man och massa barn? Men när man själv blir jagad så blir man så kräsen och inbillar sig att man kan välja och vraka bland vad man vill.. Vilket man inte kan.. Men jag borde kanske nöja mig att bli jagad nu ett tag framöver? Då ser man ju alla defekter på en gång. Som jägare förskönar man ju ofta bytet, och får en smärre chock sen när vaniljglassen visar sig vara maskrosglass.. Nu kan jag ju välja maskrosglass på en gång. Då vet jag ju iaf vad jag får..

Så många pojkar!

Söndagsmorgon

Jag måste skaffa mig ett ordentligt vax eller nåt... Att noppa bikinilinjen är alltför smärtsamt :S

I natt sov jag med långkalsonger, t-shirt, fleace-tröja, fleacefilt, raggsockor, täcke och elementet på högsta effekt.. Jag vill inte ens tänka på hur kallt det kommer att vara i mitt rum sen när den riktiga kölden sätter in :S Jag kommer gå runt som en frostig julkorv... Och jag som brukar sova naken.. Det är inte bekvämt att ligga som en julkorv då..

What am I to you?

Jag måste ju har lite smått fel i skallen. Av någon underlig anledning så sitter jag här och svävar på rosa moln. Jag har ingen aning om varför, jag vet bara att så är fallet. Jag har ingenting att vara lycklig över. Ändå sitter jag här i min ensamhet utan en enda människa att prata med och är just lycklig. Jag skulle inte ha ngt emot ett besök trots det. Skitsamma vem det är som besöker mig, bara det är ngn som jag gillar att prata med.

Kanske Sara skippar lusse-festen, eller drar med mig dit?
Inte troligt

Kanske den otroligt söte killen från badhuset plingar på och ger mig en passionerad kyss?
Inte troligt

Kanske Fredrik kommer hem från Älvdalen och ber att få låna min gitarr?
Inte troligt

Kanske Annie ringer och frågar om jag vill kolla på film med henne eftersom Gullan blev magsjuk?
Inte troligt


Kanske Henke överger kemin och ber om en promenad och utvärdering av världsfrågorna?
Inte troligt

Kanske Berger kommer ut på msn och säger hej?
Inte troligt

Kanske Jacob kommer ut på msn och säger hej?
Inte troligt

Kanske någon av Emeliesarna kommer ut på msn och säger hej?
Inte troligt

Kanske David och Alex ringer och har skittråkigt?
Inte troligt

Kanske Jessica ringer och säger att det är röjfest?
Inte troligt

Kanske Emma informerar om myskväll?
Inte troligt

Kanske Arboga-Johan säger att han var på väg till Hedemora, men fick motorstopp vid Dalahästen och frågar om han får sova över hos mig?
Inte troligt

Kanske jag ringer till någon och hör om det är något på gång?
Inte troligt

Trots dessa dystra utsikter till en meningsfull kväll så är jag nöjd. Tills vidare. Jag återkommer nog om en kvart grinandes av frustration och ensamhet.

Vi hörs!

Fruktansvärt tråkigt

Jag har frukansvärt megatråkigt. Mitt sugrör ser snuskigt ut.. Har sugit upp mango-äpple-kiwi-grejjen och krossad choklad genom det.. Ser ut om nån har kräkts genom det..

Jag ångrar verkligen att jag inte sa hej eller nåt! Jag kommer ju aldrig mer att se människan! Ett hej är väl inte så farligt?! Gah!

Jag vill verkligen ha en kram nu. Bara en kram. Liksom en "Hej, jag bryr mig om dig"-kram. Visst, en pojkvänskram hade inte skadat heller, men då måste man ju hitta en pojkvän först.. :\

Såååå tråkigt!

Jag har förbannat tråkigt!
Jag har gjort mig en mango-äpple-kiwi-sak idag. Vet inte vad jag ska kalla det. Jag körde allt i mixern tills det blev någorlunda rinnig konstistens på det iaf. Har säkert sörplat i mig en liter sånt idag. Då har man tråkigt. Börjar tröttna så smått på mango, äpple och kiwi nu... Kan inte sluta tänka på den söta killen i badhuset. Tänk om jag bara hade varit så modig att satt mig vid deras bord och druckit glögg.. Istället klämde jag in mig bland en massa gubbar, så alla stirrade på mig.. Men jaja, så kan det gå.. Jag borde kanske ha lett eller sagt "hej" eller nåt?

Samwise

Var och simmade nu i morse. Klockan kvart över sex ploppade jag ner i vattnet. Jag simmade lite, och sen provade jag på den där joggingen som ser så fånig ut. Ni vet den när man har en flytgrej runt magen, och sen ska man springa. En sån iaf. Men jag hittade inte riktigt någon som passade, så jag frågade om det fanns ngr mindre strl. Hon pekade på de där oranga flytkuddarna som barn som inte kan simma har... Jag ignorerade förolämpningen och tog på mig en för stor flytgrej ist. Hamnade bakom världens sötaste kille! Han såg ut som Sam i Sagan om Ringen (följeslagaren åt Frodo), fast inte lika kraftig och mycket sötare. Han är säkert 26 eller nåt, men han var skitsöt! Vi fick ögonkontakt ngr gånger :D Han satt och kollade på mig när vi drack glögg också :) Men jag kommer väl aldrig få se människan igen. Det är väl inget bad förens efter nyår..

Joho!!!

Nu är jag mörkhårig. Brun för att vara exakt. Svart kändes lite för extremt för mig. Skitful bild. Jag ser stripig ut, men jag är bara blöt i håret ^^,

Är nöjd. Jag orkade inte gå runt och ha vanlig hårfärg längre, det var så tråkigt.. Till sommaren kanske det knallröda håret kommer fram igen ;)

Har förresten hittat ett jobb för mig:
http://www.aftonbladet.se/vss/karleksex/story/0,2789,746695,00.html ;)

Gaah!

Du vet hur det känns när man är magsjuk och känner att en kräkatack är på väg? Hela magen känns liksom som en slimeklump som åker runt och försöker hitta vägen ut. Så känns min lovmoder nu :S Som en slimeklump som letar efter närmsta väg ut. Det är inte en angemän känsla..

Funderar också ang det här att ladda hem saker. Jag fattar inte. När det står 4/5 slots, betyder det då att det finns 4 lediga eller 4 upptagna av de 5 som finns totalt? Jag är förvirrad..

Nej, nu ska jag vräka i mig cholkad så att jag mår lite bättre snart.

Hehehe

Sitter och bränner skivor till morfar. Han fick lyssna på en Death Cab for Cutie-låt och blev helt såld. Han stod och tjatade i en halvtimme på mig att jag måste bränna några skivor åt honom :P

JAAAA!

Åh! Lyckades ladda hem Pie Jesu! Jag ska fan gå på opera ngn gång! Hela jag ryser av lycka när jag hör den låten! Åååååååh!

Fan också..

Slutade 11.20 idag. Myyyyyyyycket skönt. Lyckades flörta oss till två inställda kemilektioner. Så jag åkte hem. Väl hemma tänkte jag att jag skulle åka ut till Grytnäs kyrka så att jag kunde knäppa min arkitektbilder till I-valet. Först så var det låst när jag kom, så jag knäppte kort på ngr fåglar. Sen kom Carina och Tommy och skulle bära in en XXXXXXL-krubba i kyrkan (figurerna till var en halvmeter höga typ och kom från Polen). Så då smet jag in och knäppte några vackra kort på medeltidsgrejjerna. Väl hemma så kände jag mig nöjd. Tills jag upptäckte att jag inte hade någon film i kameran... Jag hade alltså flåsat ända till Grytnäs och hem till ingen nytta... :@

En bra grej iaf: Jag har lärt mig ladda hem saker :D Alldelens själv! :D:D:D:D Sitter och laddar hem Pie Jesu nu. Musikskolans kör sjöng den på Lucia och den var så vacker så ögonen tårades. Tyvärr är inte den här versionen som finns tillgänglig lika bra.. Men jag får väl sjunga själv i värsta fall :P Nä, nu ska jag gotta mig åt att jag är så bra och ladda hem en massa onödigt! :D

Time to start

Dags att börja skriva här nu då. Känns lite konstigt, men det är ju i princip samma blogg, bara med ett annat namn.. Och nu kan jag inte kika tillbaka på vad jag skrivit innan. Men jaja.

Stannade hemma från skolan idag. Orkade inte gå. Ville inte gå heller för den delen. Allt har sina orsaker. Gick på fotot iaf. Lyckades framkalla en hel del bra kort. Så nu har jag lånat kameran igen. Funderar på att börja på min fria bildserie. Tänkte ta en serie om predikstolar. Eller kanske kyrkor i allmänhet. Fast oftast så är det ju bara predikstolen som är rikigt vacker..

Nystart

Sådärja. En ny blogg. :D

Intressanta *host* saker kommer snart!:D