Kärlek och hosta kan inte döljas

Så sant, så sant.


Jag är inne i en period där jag skriver dikter. Massa dikter. Men jag är för feg för att lägga ut dem. Ni får nöja er med den i förra inlägget. De är skrivna för Winnerbäcks musik, för hans öron. Tänk om jag kunde få skicka mina textstycken till Lasse och sen få en skiva tillbaka? Jag vet precis vad jag skulle göra med den skivan.

Hade en asmysko dröm i natt också. Jag drömde att vi var i Tyskland med hela tyska-gänget och så spårade vårat tåg ur. Så vi delade upp oss i tre grupper som skulle gå efter varandra (fråga mig inte varför, det är ju inte speciellt logiskt) tills vi kom fram till någon bebyggelse. Först så kom vi till nån åker och där var vi tvugna att springa där det var slåttrat och försöka undvika att bli träffade i huvudet av någon stor maskin som stod där och svängde med en skörde-sak. Sen kom vi till en skog där vi var tvugna att balansera på en smal stig som gick på kanten av en liten slänt. Medan vi gick där så hörde vi hur gruppen bakom oss skrek och så såg vi hur en tysk fick maskinen på åkern i huvudet och dog. Till slut kom min grupp fram till ett gammalt industriområde, och där var vi tvugna att gömma oss i en bunker typ. Så vi trängde ihop oss i ett hörn och fällde ner vikväggar runt oss. Sen skulle vi fika tyckte Lena. Så jag satte mig på ett litet bord. Då kommer Marwin (Rasmus tysk) och börjar hångla med min hals! Och Rasmus ser helt förskräckt ut och jag med. Sen så upptäcker jag Annie i ett hörn (hur nu hon kom dit). Sen vaknar jag. Helt sjukt.

Rasmus och hans tysk Marwin

Jag kan inte sluta tänka på Torkel i knipa! Den filmen är verkligen beroendeframkallande!

Och låttexterna är ju så fina :P
Att jag inte kunnat se, jag kan typ inte fatta de.
De e för fan den första gången jag ser dej (oohoo).
Du är ett ascoolt tidsfördriv -ja, du e horan i mitt liv.
Som en blixt från himlen - vad e de me mej? (oohoohoo).
Jag tror jag ha varit blind, ända tills idag då du plötsligt såg på mej och sa:

"Fuck off and die! Du är för ful för mig, och din morsa går för en hundring."
Du sa det rakt i mitt fejs.
Vad vill du ha?
Baby, jag står här som en nörd i ett moln av förundring.
För jag vill va i din space.

Jag vill bara ta en fika
lära känna dig som du är
smussla med förbjudna preparat
som får hjärtat att slå lite snabbare
som får känslorna att svalla

Jag vill bara dra med fingrarna genom håret
le åt vår gemensamma sorg
kämpa mot lusten att kyssa dig
som är så stark
som får mig ner på knä

Jag vill bara att du ser mig för den jag är
lär känna min kropp
drar med fingrarna mot min hud
och ler stort
och ger mig liv

Amanda Birath -06

Jag tror vi flyger

Helgen var underbar!
Nästa helg blir förhoppningsvis det med. Måste prata med Molle bara.


tills jag sa "Väntar du på nån eller vill du bli min?" Du sa "Vad svarar man på sånt?" jag sa "Man svarar nog ingenting".

Väntar du på någon eller vill du bli min?

Tysklandsresan

Så är man hemma. Men varken Lunar eller bilddagboken fungerar ju, så ni får inte se ngr bilder förrns i helgen :(

Men iaf, här får ni ändå lite utdrag ur min dagbok för min Tysklandsvecka:

Så möts man av ett gråmulet Tyskland

Torsdag
Det första vi gör är att nästan missa planet. Bra gjort... Eller inte. När jag sitter på planet och ska plocka fram min kamera ur väskan så upptäcker jag att min vattenflaska har läckt. Mycket. Min godispåse hade lösts upp av vattnet och när jag tog upp väskan i knät för att få ur alla blöta saker så rinner allt vatten som samlats i väskan ner mellan benen på mig.
Vi landar (inte) mjukt och fint i Tyskland. Det första som vi ser är militärbunkrar och annat deprimerande skit. Och när vi kommer ut ur planet så möts vi av den angenäma doften av kobajs och avlopp. Rasmus mobbar mig för att jag löser korsord och lyssnar på kassettböcker.
När vi väl tagit oss till en liten sketen tågstation ute på landsbygden någonstans så missar vi så klart tåget. Det kom ett tåg och Lena frågade nån kille om det möjligtvis inte var det tåg som vi skulle med. Det var det inte. Enligt honom. Fast när nästa tåg kom så kom han på att det visst var det förra vi skulle med. Jaja, såg en snygg indiekille som steg av tåget som vi skulle ha varit på iaf.
Som tidsfördriv tills vi hittade ett nytt tåg så pratade jag och Rasmus om min mormor och planerade utflykter till diverse Coffee shops i Amsterdam sedan.
Resan till Castrop-Rauxel gick hela tiden under samma tema: "KOM IGEN NU! VI HAR TVÅ/EN/EN HALV MINUT/ER PÅ OSS ATT TA OSS LÄNGST BORT PÅ STATIONEN INNAN VÅRAT TÅG GÅR!!!"
Var inte nervös för att möta Isabel faktiskt. Hade inte riktigt fattat att jag var i Tyskland än. Det kändes ungefär som att vara i Västerås, fast mycket mer deprimerande.
Tyskland är verkligen deprimerande när det är grått och kallt. Det känns som att kastas in i andra världskriget.
Isabel skrattade åt mig när jag frågade om jag fick låna toaletten. Tydligen så får man inte låna ("leihen") utan man måste "benutzen". Vi gick bra ihop, Isabel och jag. Det första vi gjorde efter att vi käkat var att gå på bar. Där var det tjock dimma av rök. Man såg knappt någonting och jag kände hur halsen snördes ihop och hur lungorna kämpade för att få luft. Fick en öl blandat med cola. Mysko. Ida och Josefin kom med sina tyskar sen också, och vi satt alla tre med tårade ögon och flämtade efter luft.

Hanna, Emma, Fanny och Ida på tågstationen där vi missade tåget.

Fredag
Den första låten vi hörde när vi klev in i minibussarna vid skolan i torsdags var love generation med Bob Sinclaire. Första låten vi hörde när vi steg in i den tyska minibussen som skulle ta oss till stationen var love generation och den första låten jag hör när jag vaknar hos Isabel är love generation. Den låten är numer officiell Tyskland 2006-låt.
Samuel pratade lite med mig, frågade om jag frös och så. Rasmus och Emma fick hålla om mig :P
Tysk frukost är sådär.. Lunchen katastrof. Var hungrig fast jag nyss ätit frukost. Det var lite stelt och tyst mellan mig och Isabel på morgonen, men ingen av oss orkade vara trevlig på morgonen.
I Köln gick vi på statsvandring i en och en halv timme. Vi kollade på Kölner Dom, romersk mosaik som grävts fram m.fl. ointressanta saker. Efter rundturen och klättringen upp i Kölner Doms torn så gick vi tjejer på stan. Vi hittade en riktigt trevlig sexaffär där vi fick varsitt prov på glidmedel.

Kölner Dom

Efter en runda på stan så skulle alla äta tillsammans på någon tysk krog. Som vanligt så var det kaos. Vi gick runt i samma cirkel säkert 4 gånger innan vi hittade rätt, fast då var den krogen full, så då var det bara att försöka hitta en ny. När vi väl var stationerade på en krog så drack jag Kölch och käkade fläsklägg med stekt potatis. Lena blev lite småfull och fick ett vykort från sexaffären av mig, Ida, Emma och Fanny. Sen började Lena prata om sexställningar.
Kvällen förstördes av Samuel. Orkar inte gå in på detaljer, men jag var inte glad om man säger så iaf.
Men, men. Jag fixade snygga vägvisare till en bar där vi alla ungdomar fick ett "vip-rum" att sitta i. Tillslut så gick några av oss (utan Samuel) runt och letade efter en ny bar och hamnade tillslut på ett fik tillsammans med Lena och Erik (lärarna). Där satt Erik och spanade på någon smått horig kvinna som var alldeles för ung för honom. Sen gick vi till en vattenpipebar tillsammans med Carro, Blerta, Johanna, Emma, Ida, Fanny, jag, Hanna, Rasmus, Sam, Max och Sebastian. Det var obeskrivligt skönt att slippa Samuel. Carro, Blerta och Johanna blev uppflörtade av några äldre tyskar och gick på disco med dem. Rasmus och jag planerade efterfest på vårat rum. På vattenpipebaren stötte Ida på några tyskar också. Efter några drinkar försöker jag och Ida övertala Rasmus och Max att hångla. Priset skulle vara en strip av Ida och avrunkning av mig. Jag kan inte påstå att det fungerade att locka med det. Mitt emot vattenpipebaren där vi satt och bolmade upp tre pipor så var det en stripklubb. Jag och Rasmus vågade oss in en liten bit, men sen började folk bråka och då blev det läskigt, så vi gick. Utan att ha sett en enda strippa. Vi höll om varandra hela vägen till vandrarhemmet. Sen förstörde Samuel det lilla som var kvar av kvällen igen. Bröt ihop.

Rasmus och Max på vattenpipebaren

Lördag
Vårat rum på vandrarhemmet var svinkallt när vi vaknade. Beklagade mig för Erik om problemet, och han frågade om vi satt på elementet.. Eh... Det hade vi inte.. Pratade lite mer Lena sen också. Hon hade vaknat kvart i tre och undrat varför Hanna inte kommit hem än (hon var med oss). Lena försökte ringa mig och Emma, men vi svarade inte. Så hon blev jätteorolig. Men vi kom ju hem till fyra sen så.. Fast Blerta, Johanna och Carro stog nog ändå för mest oro hos Lena. Tio i sju på morgonen hade de stapplat in i vandrarhemsreceptionen, somnat på sofforna och sen gått ner på stan vid halv åtta igen då de vaknat. Fick veta att det knappt var någon som kom hem nykter efter fredagskvällen, inte ens pingstisarna.
Åt hamburgare till frukost och munkar som efterätt. Jag var mer än ofräsch. Och vårt stridsrop "KOM IGEN NU! VI HAR TVÅ/EN/EN HALV MINUT/ER PÅ OSS ATT TA OSS LÄNGST BORT PÅ STATIONEN INNAN VÅRAT TÅG GÅR!!!" ekade över Köln. Så klart så missade vi ett tåg även denna dagen. En och en halv timmes ångest och plåga under fotbollsmatcen. Orsaken var, som vanligt, Samuel. Bröt ihop på matchen också. Fick åka med Lena, Erik och Hanna (Lenas dotter) till Harald (Eriks tysk) och prata och gråta. Förklarade hela situationen för dem och vi pratade om att jag kanske skulle byta skola och så med tanke på hur dåligt jag mår av det här. Såg ett sammandrag av fotbollsmatchen vi nyss varit på hemma hos Harald också. Tyvärr såg jag inte mig själv på tysk TV.. Blev hemskjutsad till Isabel efter en och en halv timme. Hon var inte hemma, och det var skönt. Hela rummet snurrade efter att jag gråtit så mycket. Duschade och gick och la mig. Grät mig tills sömns och tänkte att ingen kommer någonsin förstå hur det är när ens vänner(?) hellre umgås med ditt ex än med dig.

Fotbollsmatch

Söndag
Vaknade halv åtta och kollar lite på tysk Mtv. Kunde inte sluta tänka på lördagens tankar. Jag och Isabel gick till Theresa och Josefin på förmiddagen sen och kollade på TV och spelade Mario Cart. Tysk TV är konstig. De visade hur man runkar av en hund.
Fick 5 euro av Isabels mormor sen också, till bowlingen. Ville hem. Eller nej, inte hem. Bort. Jag ville så innerligt bort från allt som har med Samuel att göra.
Tyskarna har en mycket speciell stil när de bowlar. De går fram, ställer sig vid banan och svingar klotet fram och tillbaka några gånger innan de slänger iväg det. Har ett underbart videoklipp på det.
Efter bowlingen skulle vi ut och supa lite tänkte vi, men baren var stängd, så vi gick till ett matställe ist. Där åt jag mitt livs första falafel och ett par fulla ryssar med vodkaflaskorna i högsta hugg stötte på oss stackars svenskar. Det var trevligt att sitta och snacka skit med Carro, Ida, Josefin och Eva.

Fulla ryssar

Måndag
Började på självmordstankar av den förbannade duvan utanför fönstret. Den drev mig nästan till vansinne med sitt förbannade kuttrande klockan halv sex varje morgon. Måndag betyder skol-dag. Satt i två timmar och lyssnade på information om vad tyskarna kunde välja att läsa för ämnen till studenten. Snark. Jag var riktigt nedstämd. Sen gick vi till rådhuset och lyssnade på borgmästaren. Vid det laget önskade jag bara att någon kunde skjuta mig.
Det var skönt att åka till Oberhausen med Carro, Ida, Eva och Josefin och våra tyskar. Alla andra skulle till Dortmund, men jag skulle verkligen inte ha klarat av att tvingas se Samuel. Hedemora börjar kännas som en bra skola att byta till. I Oberhausen gick vi till ett gigantiskt köpcenter. Vi hann gå i en tredjedel av affärerna. På nedersta våningen. Av tre. Var ganska nöjd med dagen ändå.

Jag provar svart spetsklänning. Jag borde ha köpt den :(

Tisdag
Vi försov oss, men hann till skolan ändå. Tvingades genomlida ett läxförhör på en tråkig engelskalektion. Snark. Samuel förstörde även denna dagen (förlåt om jag tjatar om honom hela tiden, men det är det enda som den här resan handlat om egentligen). Bröt ihop under rundturen också. Samuel frågade om jag ville prata. Hur dum tror han att jag är egentligen. Klart jag inte vill prata, han har ju förstört hela resan.
Rasmus fick fågelskit i håret, det var kul och jag skrattade gott. Lena beställde mer skit i håret på Rasmus, för hon var så glad att jag var glad för första gången under resan.
Köpte två stora, stora vaniljbullar. Mums. Efter rundturen så åkte vi till Opel Verk och kollade på hur man tillverkar bilar.. Snark, snark. Hörde inte ett ord av gubbjävlen sa. Sen skulle vi till ett köpcenter. Så vi tog bussen till tunnelbanan, tunnelbanan till en annan buss, och sen tog vi fel buss och åkte nästan tillbaka till Opel. Tog en ny buss till samma tunnelbanestation, och Lena skrek som vanligt "KOM IGEN NU! VI HAR ENMINUTPÅ OSS ATT TA OSS TILL DEN DÄR BUSSHÅLLPLATSEN SOM SKA LIGGA HÄR NÅGONSTANS INNAN BUSSEN GÅR!!!". Otroligt nog så kom vi på rätt buss. Där köpte jag en present åt Anton, och skitfräna skor till mig (som jag inte har en aning om när jag kan använda).
Har skrattat hur mycket som helst med Rasmus på bussen hem. Det är bara han som kan få mig bra bra humör när jag är skitdeppig i Tyskland.

Rasmus

Onsdag
Vi åkte till Amsterdam. Självklart glömde jag kameran hemma hos Isabel. FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!!!!!!! 3 timmars bussfärd.
Väl i Amsterdam så haglar det. Jävligt mysko. Vi besökte Anne Frank-huset och åkte på båttur i kanalerna genom Amsterdam. Sen åt jag, Emma, Fanny, Ida och Carro på holländsk krog. Skitmysigt ställe och god mat. Pratade med Rasmus om att gå på Coffee Shop, men sen tog mitt batteri slut i telefonen och hans pengar tog slut, så vi hittade aldrig på varandra :( Köpte en randig klänning iaf :) Affären var frän, för de scannade alla sedalar för att se om de var äkta eller inte.

På väg tillbaka till bussen så hamnade vi i Red District. Vi gick bara på en gata, men på den kunde vi räkna till 14 coffee shops och 16 sexbutiker. I en sexbutik (vi var ju tvugna att gå inte i några, det är tradition) så fanns det små bås där man kunde kolla på porrfilm och onaner! Läderfåtöljer och papper att torka upp kladdet med sen :S Jag och Fanny missade nästan bussen hem eftersom vi gick vilse. Det har blivit en typisk Tysklandsgrej - att missa tåg och bussar.

Väl på bussen så turades jag och Rasmus om att sitta i varandras knä och spela kort med Sebastian och Magnus. Jag har Rasmus att tacka för att den här resan inte blev så fruktansvärd som den kunnat bli. Utan honom så hade jag deppat ihop totalt och hoppat från en bro eller nåt. Han har fått mig på bra humör när jag varit ledsen och fått mig på andra tankar när Samuel blev för jobbig och han har hållt mig sällskap när de andra föredragit Samuels sällskap. Tack Rasmus, även om du kanske inte läser.

Amsterdams smalaste kanal

Torsdag

Satt med Rasmus på flyget. Vi skämde ut oss totalt!!
Framför oss så satt en söt liten unge som såg judisk ut. Han kan väl ha varit 2-3 år kanske. Vi hade jättekul med (och åt) honom. Vi lekte tittut och gjorde grimaser osv. Vi tänkte att ungen är ju inte svensk, så han fattar ju inte vad vi säger, så vi kan ju mobba den lite om vi vill. Så vi satt och mobbade den lite. Efter att han gapat stort och spottat på Rasmus några gånger så kläcker jag den fina kommentaren: "Han menar nog att han kan ta hela dig i munnen, Rasmus, men han sväljer inte". Och Rasmus pratar på om att han ser lite mongolidaktig ut. Så fortsätter vi leka och mobba ungen under hela flygturen. När vi landar så vänder sig pappa mot ungen och pratar med honom. PÅ SVENSKA! Jag och Ramus ville bara sjunka genom jorden. Men inte nog med det. När jag står och berättar den pinsamma incidenten för Sam och precis kommer till "Han menar nog att han kan ta hela dig i munnen, Rasmus, men han sväljer inte"-delen så kommer hela familjen med ungen och ställer sig bredvid mig! Pinsamt..
Det blev en mysig hemfärd i minibussen. Och och Rasmus myste och lyssnade på musik. Hela vägen. Mmmmm.. Men fick knappt en kram sen när vi skulle dra hem från skolan. Men jaja, det är ju inte så att vi är tillsammans eller nåt, vi har ju knappt hunnit bli kompisar än.
Väl hemma så känner man hur trött och förkyld man är. Är helt tung i huvudet och täppt i näsan. Ont i magen har jag också.
Hoppas det blir fest hos Rasmus på lördag nu.

Rasmus på flyget. Ungen som vi mobbade och Rasmus

Slut för den här gången!

Kolla in http://musiken.bilddagboken.se/ senare i helgen om ni vill se massa bilder från Tyskland. :)

Tyskland

Ojoj, det var ett tag sedan jag uppdaterade den här bloggen :/ Men snart så drar jag till Tyskland! :D Om 24 timmar så sitter jag på bussen till flygplatsen :)


HEJDÅ!! Jag kommer sakna er!

Fan

Åt helvete med allt. Ska man göra någonting så ska man göra det ordentligt. Jag orkar inte med honom längre. Det är inte värt att anstränga sig när man inte får någonting tillbaka.

Zifa!

ÄNTLIGEN! Jag har mina album med Zifa :) Värsta afrikanmusiken! Man blir så fruktansvärt glad! Och så påminner det om mitt sista RockforMoc :) Nog för att det är kristen musik, men det märks bara i någon enstaka låt, så jag njuter bara :D

ZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFAZIFA

Idag är det fredag

Idag är det fredag. Snart börjar skolan igen. Fy fan vad skönt. Det är alltid så. När man är i skolan så längtar man till loven, och när det är lov så längtar man till skolan. Bäst vore att bara ha studiedagar då och då. Det skulle jag tycka om. Då slipper man vara ensam så långa stunder hela tiden. Alla åker ju bort på loven.. Sara den jäveln har ju varit i Örebro (slår hårt på) och Annie flänger ju runt lite över allt som vanligt, fast hon har ju faktiskt haft tid att umgås med mig på också (slår bara lite på). Var ute och promenerade med henne igår bland annat. Som vanligt så har vi en massa fina och tänkvärda saker att säga (host, host)..

Sen så ber jag en viss P48 och hans sällskap att lämna den här sidan också. Som sagt är ni mycket välkommen att skriva mail om ni vill mig något, annars så uppskattar jag att ni inte läser min blogg och dagbok som några spioner eller nåt.

Saknad

Det är ganska intressant. Fast jag försöker glömma allt som gör mig så fruktansvärt arg och ledsen så blir jag ändå inte glad. Istället blir jag full av saknad. Jag vet inte vad som är bäst.. Att vara arg, ledsen och besviken och aldrig vilja se människan igen eller att sakna? Att var arg, ledsen och besviken är okomplicerat, men gör så att skolan går åt helvete. Att försöka glömma allt negativt och försöka fixa allt igen gör att saknaden kommer fram då jag försöker tänka positiva tankar. Att sakna gör allt så förvirrande. En del av mig skriker "det är ingen idé att tro att det någonsin kommer att kunna bli bra mellan er. Du är samma människa och han är samma människa. Att ni håller någorlunda sams än så länge är bara ett mirakel." och en annan del bönar och ber "kom igen! Ni har båda lärt er något av det här. Släng inte bort det här nu. Kämpa på. Ni har haft så mycket tillsammans, låt inte att försvinna en gång till! Det är värt alla ansträngningar för att inte få ett utbrott. Det är värt det! Han var ju en trevlig kille när du träffade honom, varför kan du inte försöka fokusera på den killen?"

Jag hatar mina delar som alla vill olika saker. Jag får väl vara glad så länge ingen ligger på sjukhuset antar jag.. Får väl se hur länge vi kan hålla sams. Jag vet inte om jag orkar anstränga mig längre. Är det värt alla känslor, uppoffringar och dispyter? Jag tycker det, men det verkar inte han göra.. Men soppan kokar inte kokar inte sig själv. Jag är beredd att försöka se förbi det som varit och ta vara på nuet. Känslorna och minnena kommer inte försvinna, men det känns nödvändigt att försöka se förbi dem. Frågan är bara om jag är ensam om att vilja försöka.. Det kommer att kännas, men för mig är det iaf värt det..

Jobb-fan

Har sökt jobb idag. Lite lagom halvhjärtat sådär.. Sökte kommunens vård- och omsorgsjobb. Kommer aldrig att få det, men va fan. Jag fick fylla i en jävla massa formulär iaf. Sökte jobb som simskoleinstrumtör också, men de hänvisade mig bara till Arbetsförmedlingen. Pyttsan att jag tänker gå dit heller! Kollade på hemsidan idag, och det fanns bara tre jobb i hela Avesta.. Och ett av dem har jag ju redan sökt -.-

Ska försöka få reda på hur det ligger till med det där Hedemora-jobbet också. Kanske kan söka i Säter också? Bo hos farfar isf. Mina föräldrar är så korkade! Varför födde mamma mig inte för tidigt? Då hade jag ju lätt fått hur mycket jobb som helst i sommar.. Men nu går det ju inte eftersom jag inte fyller 18 förrens i augusti.. BLÄÄÄÄÄ!!!